Ett "sanslöst" framtidsscenario.

Vi börjar med någon som bor i en bostadsrätt på “landsorten” (hatar det ordet) med låg hyra. Denne blir arbetslös, sedan utförsäkrad och endast socialhjälp kvarstår (då får man inte ha tillgångar som bil eller eget boende). Efter att ha sålt lägenhet och bil, tvingas personen ta en hyreslägenhet med klart högre hyra. En hyra som samhället nu KAN betala. Att vår person är en sämre kandidat till ett nytt jobb utan bil, är inget att göra åt... Då säger såklart högergamarna samma sak som alltid: "Det är ju bara att flytta". "Jobb finns alltid någonstans". Precis det som Näringslivet/Alliansen vill, då "någonstans" är såklart Stockholm i första hand. Bostadsbristen i huvudstaden existerar plötsligt inte. Att staten istället satsar/lånar ut pengar så att arbetslösa kan utbilda sig i framtida bristyrken på hemorten, är inte att tänka på. Faktum är att det bl.a. kommer att behövas vårdpersonal i hundratusental utanför storstäderna, något inte ens lokalpolitikerna vill se. När även andra arbetsgivare blir drabbade av att kompetent arbetskraft flyr till "megametropolerna" är mången orts dödsdans igång. Arbetare och lägre tjänstemän, får likt nomader flytta runt till de jobb som finns för stunden. Boende i betongghetton eller varför inte i husvagn? Äldre och sjuka får även de flytta då det inte finns några som kan ta hand om dem. Familjer som inte vill slita upp rötterna blir splittrade. Pendling till jobben i storstadsområdena blir svårare OCH dyrare o.s.v. Men inte blir det väl så här, eller?