2008-04-09

Insänt.

Det spelar ingen roll hur många gånger man förklarar varför det är direkt olämpligt att publicera bilder och namn på brottslingar. För likt förbannat så kommer asgamarna igen med samma inskränkta skitsnack. "Slutresultatet blir fängelse och direkt efter frisläppandet börjar de på nytt att misshandla samma kvinna". Jaha, visste inte kvinnan att han suttit inne, UTAN att det stått i tidningen? "Att publicera namnen på våldsverkarna har ju ett mycket stort preventivt syfte". Jaså, visa belägg för detta påstående. Snarare så blir utpekade vålds/sexbrottslingar mer samhällsfrånvända och mer hatiska. Och det skapar MER våld och övergrepp. Att sedan barn och andra anhöriga till både offer och gärningsmän får en "släng av sleven" när media skapar rättvisa, det skiter mobben i som vanligt. De oskyldigt anklagade/fällda är det väl ingen ide att gå in på, för de finns ju inte enligt vissa. Nej, koncentrera er på veckotidningar och skandalblaskor, ni som så gärna vill se folk utpekade, och sluta låtsas att ni bryr er om människor. Det blir bara löjligt när det egentligen bara är sensationshysteri och frosseri i andras olycka som gäller. Till sist: Vilka skall ha ansvaret för att döma en människa, domstolarna eller media?

2 kommentarer:

Anonym sa...

Jaha, ja personligen hoppade jag av journalistutbildningen just på grund av "sensationshysteri och frosseri i andras olycka" som faktiskt gjorde sig gällande under praktiken.

Vidare argumenterade jag ut en gammal räv i gemet då jag interjuvade honom framför ett videoband. (en skoluppgift) Hans argument höll inte på ett reportage han gjort tio år tidigare. Det blev pinsamt tydligt och det slutade med att han försökte "snacka bort mig" vilket också visas i bandet. Mina lärare på utbildningen gav mig dock högsta betyg. på den kursen.

Nu satsar jag på vetenskapsjournalistik i stället. Mer fakta, mer nytta och humöret på topp.

Ibland tycker jag att du skriver ganska intressanta inlägg i Sundsvalls tidningen.

Ha det fint!

M

Anonym sa...

Ja där ser man. Tyvärr är du nog inte ensam om att lämna sensationsrörelsen som är drivande inom media. En tragisk utveckling.

Att välja en mer vetenskaplig linje inom journalistiken är sedan inte helt fel. Med de nya "antidarwinanhängarna" (långt ord) på frammarsch, behövs de som kan "se klart".

Lycka till "M".